Visst gör man väl allt för sin hund!

Hittade denna text på en av mina hårddiskar och jag är så glad att jag skrev ner detta, Tjorven var för mig en once in a lifetime dog, även att alla mina hundar betyder och har betytt allt så finns det vissa som har en särskild plats och det hade Tjorven!

09:05 2004-01-03

Min älskade Tjorven är borta, igår fick jag ta bort henne.

I oktober kände jag en knöl i hennes mage och åkte till V-by veterinärstation och röntgade henne och hon hade en stor knöl i magen, 30 oktober var jag i Linköping med henne och hon opererades hade en stor tumör i mjälten som även hade penetrerat till andra organ så dom tog bort hennes livmoder också. Cancerformen hette hemiangiocarcom, en av de värsta sorterna. De gav henne cirka 2 veckor att leva.

Men efter några veckor tyckte jag ändå att hon mådde bra, hon slutade gräva vilket tydde på att hon inte hade ont. Annandag Jul åkte jag upp till Helene och dagen efter ringde Sten och sa att Tjorven inte kunde resa sig, hade kissat och bajsat på sig, jagkom hem på eftermiddagen men då mådde hon bättre och blev helt återställd men var väldigt bukig, vilket jag senare fick förklarat att det troligtvis var vätska.

Hon hade flera återfall varav ett på nyårsafton då hon även sjönk kraftigt i temperatur till 36.5 och var jättekall på kroppen, jag lindade in henne i filtar och efter ett par timmar var hon återställd igen, hon hade återigen nyårsdagen ett anfall och sedan i går på morgonen efter en ny attack beslöt jag att det skulle vara slut på lidandet så jag ringde Tom som kom ut vid 12-tiden.

Då mådde Tjorven återigen bra men hon fick till att börja med Plegisil och det fick verka cirka 20 minuter och vid det tillfället var hon helt borta vilket kändes skönt, hon låg i mitt knä hela tiden, var väl lite orolig först innan sprutan verkade helt ut.

Sedan rakade han henne på benet och hon fick 3 stora injektion narkos och hon somnade in så lugnt och fint.

Hon fick ligga på golvet i vardagsrummet hela eftermiddagen tills Sten kom hem och jag hade grävt graven och vi la ner henne och hon hade den gröna fleecefilten, en orange filt samt det stora lapptäcket, min gula tröja och hennes matskål. Över la vi stora stenar och sedan satte jag ner ljuslyktorna jag fick av Martin och Helena i julklapp och tände dom och Kerstin hade köpt blommor som jag lade på graven.

Nu vilar Tjorven i lugn och ro i hönsgården och jag hoppas hon har det bra och kommer till hundhimlen snart.

Sov gott min älskade Prinsessa, kram och puss från mamma

Golden retriever

2005 köpte jag en jättefin hanvalp från Norge, Chaveni Watergate som jag döpte till Robin, han är barnbarn till Helene Strömboms fina Rossmix Rugger, Kevin

Tyvärr gick det så illa att han var steril så jag bestämde mig för att
sälja honom pga detta men han fick ett fint liv hos Annette och Jörgen i Hovmantorp! Idag är han 13 år och 3 månader.

Trots att jag har slutat med uppfödningen sedan 6 år tillbaka, så kommer det små brev i e-posten både tråkiga och glada, men har man gett sin hund ett långt liv, till skillnad från människor som tar bort dom alldeles för tidigt, pga att man kanske vill köpa sig en ny hund, ja, då är det helt okey för mig att läsa eller få ett telefonsamtal där dom berättar att deras hund har fått somna in.

Fick från Margareta Freden, skäms att säga men jag kommer inte ihåg henne, men de valparna var födda 1999 och hunden hette Goldblossoms Great Pleasure och kallades för Zola, han blev nästa 15 år gammal. Det värmer mitt uppfödarhjärta som naturligtvs fortfarande finns kvar.

Ja, rätt som det ärså dyker dom säkert upp i mitt minne.

Ja, nu går vi mot hösten och det har ju varit en alldeles för varm sommar men snart kommer vi säkert börja gnälla för att det är för kallt, ja det är väl så vi är skapta.

/Lotta